Diferencies ente revisiones de «Pueblu saxón»

Contenido eliminado Contenido añadido
m Bot: Troquéu automáticu de testu (-Hungría +Hungria)
m Bot: Troquéu automáticu de testu (-Montenegro +Montenegru)
Llinia 97:
Los saxonos dedicáronse tamién a la minería nos montes de [[Osogovo]] y [[Belasica]] (ente Bulgaria y [[República de Macedonia|Macedonia]]<ref>{{cita web|url=http://www.bultreebank.org/veda/lingvbg.htm|títulu=За лексикалните особености на песните от сборника “Веда Словена”|idioma=búlgaru|editorial=BulTreeBank|fechaacceso=23 d'avientu de 2006|urlarchivo=https://web.archive.org/web/20070311164745/http://www.bultreebank.org/veda/lingvbg.htm|fechaarchivo=11 de marzu de 2007}}</ref>), según alredor de [[Samokov]]<ref>{{cita web |url=http://bg.zonebulgaria.com/ugozapadna/samokov/istoria/ |títulu=История на Самоков |editorial=Zone Bulgaria |fechaacceso=23 d'avientu de 2006 |idioma=búlgaru}}</ref> en [[Rila]] y en delles partes de les [[montes Ródope]]<ref>{{cita web |url=http://pgmadan.hit.bg/old_his.htm |títulu=Град Мадан |editorial=Професионална гимназия Васил Димитров, град Мадан |idioma=búlgaru|fechaacceso=23 d'avientu de 2006 |urlarchivo=http://web.archive.org/web/http://pgmadan.hit.bg/old_his.htm|fechaarchivo=22 de payares de 2015}}</ref><ref>{{cita web |url=http://www.eunet.bg/bgnews/show_story.html?issue=108368663&media=3669536&class=6705692&story=108369719 |títulu=Върху стотици хиляди декари търсели руда из Пловдивско |editorial=Марица Днес |fecha=28 de xunu de 1999 |fechaacceso=23 d'avientu de 2006 |idioma=búlgaru |urlarchivo=https://web.archive.org/web/20071020013017/http://www.eunet.bg/bgnews/show_story.html?issue=108368663&media=3669536&class=6705692&story=108369719 |fechaarchivo=20 d'ochobre de 2007 }}</ref> y alredor de [[Etropole]]<ref>{{cita web |url=http://standartnews.com/archive/2005/02/27/routes/index.htm |títulu=В Етрополе почитат Слънцето и зетьовете |idioma=búlgaru |fechaacceso=23 d'avientu de 2006 |editorial=Standart News |urlarchivo=https://web.archive.org/web/20070927224005/http://standartnews.com/archive/2005/02/27/routes/index.htm |fechaarchivo=27 de setiembre de 2007 }}</ref> (toos ellos en Bulgaria), pero fueron asimilaos ensin espublizar ellí'l catolicismu.
 
Los mineros saxonos en [[Serbia]], [[Kosovo]], [[MontenegroMontenegru]] y [[Bosnia y Herzegovina|Bosnia-Herzegovina]] — activos en [[Brskovo]], [[Rudnik]], [[Olovo]], [[Novo Brdo]] y otros llugares — tamién dexaron un rastru significativu na minería y l'hestoria de la metalistería de los [[eslavos meridionales]].<ref>{{cita web |url=http://www.promacedonia.org/hm2/hm_1_1.html |títulu=Югозападните български земи през XIV век |apellíu=Матанов |nome=Христо |fechaacceso=24 d'avientu de 2006 |idioma=búlgaru|editorial=On-line books about Macedonia }}</ref>
 
Na rexón de [[Srebrenica]], por casu, la mina de Sase traduzse directamente al saxón nos idiomes eslavos del sur de la rexón. La mayor mina de [[chombu]] y [[cinc]] no qu'anguaño ye Macedonia, entá se llama «Sasa». Munchos de los [[bosniu]]s de la rexón son descendientes directos d'estos mesmos mineros que s'asitiaron na rexón ente'l [[sieglu XII]] y el [[Sieglu XV|XV]].<ref>{{cita web|url=http://www-geology.ucdavis.edu/~cowen/~xel115/115ch7.html|títulu=Silver and Gold in Medieval Europe|apellíu=Матанов|nome=Христо|fechaacceso=24 de xunetu de 2008|editorial=On-line books about Mining in the Balkans|urlarchivo=https://web.archive.org/web/20071009180929/http://www-geology.ucdavis.edu/~cowen/~XEL115/115CH7.html|fechaarchivo=9 d'ochobre de 2007}}</ref>