Diferencies ente revisiones de «Margaret Thatcher»

Contenido eliminado Contenido añadido
m Preferencies llingüístiques: -"acción" +"aición"
m Iguo testu: -"ROXURA" +"IRA"
Llinia 141:
==== Irlanda del Norte ====
[[Archivu:Margaret Thatcher on a visit to Northern Ireland.jpg|thumb|Margaret Thatcher y el so maríu Denis nuna visita a [[Irlanda del Norte]].]]
En 1980 y 1981 los prisioneros del [[Exércitu Republicanu Irlandés Provisional]] (ROXURAIRA) y del [[Exércitu Irlandés de Lliberación Nacional]] (INLA) na prisión norirlandesa de [[Prisión de Maze|Maze]], llevaron a cabu delles [[Fuelga de fame de 1981 n'Irlanda del Norte|fuelgues de fame]] nun esfuerciu por reponer el estatus de prisioneros políticos que-yos fuera esaniciáu pol gobiernu llaborista en 1976.<ref name="strike"/><ref name="CAIN-hs"/> [[Bobby Sands]] empecipió la fuelga de 1981 esclariando que ayunaría hasta la muerte de ser necesariu nun siendo que los sos compañeros llograren ciertes concesiones qu'ameyoraren les sos condiciones de vida.<ref name="strike">{{Cita web|url=http://news.bbc.co.uk/onthisday/hi/dates/stories/october/3/newsid_2451000/2451503.stm|títulu=3 October 1981: ROXURAIRA Maze hunger strikes at an end|autor=BBC|obra=On this day 1950–2005|fecha=3 d'ochobre de 2008|idioma=inglés|fechaacceso=12 d'abril de 2012}}</ref> A diferencia de la primer fuelga, que duró 53 díes, los prisioneros diben incorporándose a la fuelga de forma paulatina según intervalos establecíos, col propósitu d'atraer la máxima atención pública con ayuda del movimientu republicanu y exercer asina una mayor presión sobre la primer ministra.{{harvnp|Taylor|1997|p=237|sp=sí}} Thatcher negar a devolver el estatus de prisioneros políticos a los presos al declarar que'l crime ye'l crime y namás que el crime; nun hai nada de políticu»;<ref name="strike"/> sicasí, el gobiernu británicu contautó en priváu a los líderes del movimientu en busca d'un alcuerdu pa poner fin a les fuelgues de fame.<ref>{{Cita web|url=http://www.timesonline.co.uk/tol/news/world/ireland/article6036723.ece|títulu=Was Gerry Adams complicit over hunger strikers?|fechaacceso=12 d'abril de 2012|fecha=5 d'abril de 2009|obra=Sunday Times|apellíos=Clarke|nome=Liam|ubicación=Londres|idioma=inglés|suscripción=sí}}</ref> Tres la muerte de Sands y nueve de los sos compañeros, restauráronse dellos derechos a los prisioneros paramilitares pero nun se-yos dio la reconocencia oficial de prisioneros políticos;<ref name="CAIN-hs"/><ref>Vázquez Larrea, Iñaki. «[http://www.ujaen.es/huesped/rai/articulos2006/vazquez06.pdf L'imaxinariu republicanu radical irlandés al traviés de la poética de Bobby Sands]» (Universidá Autónoma de Tamaulipas, Méxicu). Revista d'Antropoloxía Esperimental nº 6, 2006. Universidá de Xaén (España), pp. 172-173.</ref> n'ochobre de 1981, trés díes depués de rematada la fuelga, el ministru d'Irlanda del Norte, [[James Prior]], anunció concesiones parciales a los presos, incluyendo'l derechu a vistir les sos propies ropes en toles ocasiones.{{harvnp|Taylor|1997|pp=251-252|sp=sí}} La única de los cinco demandes» que foi refugada foi la de nun realizar trabayu en prisión. La violencia n'Irlanda del Norte alzóse significativamente mientres les fuelgues de fame y en 1982 el políticu del [[Sinn Féin]], [[Danny Morrison]], describió a Thatcher como «la bastarda más grande que conocimos».{{harvnp|English|2005|pp=207–208|sp=sí}}
 
Na madrugada del 12 d'ochobre de 1984,<ref name="Guardian"/> Thatcher apenes escapó ilesa d'un [[Atentáu del Grand Hotel de Brighton de 1984|intentu d'asesinatu]] per parte dedel la ROXURAIRA nel Hotel Brighton.<ref name="bbc-bomb">{{Cita web|url=http://news.bbc.co.uk/onthisday/hi/dates/stories/october/12/newsid_2531000/2531583.stm|fechaacceso=12 d'abril de 2012|títulu=12 October 1984: Tory Cabinet in Brighton bomb blast|obra=On this day 1950–2005|autor=BBC|fecha=12 d'ochobre de 2008|idioma=inglés}}</ref> Cinco persones morrieron, incluyendo a Roberta Wakeham, la esposa del ''Chief Whip'' de la Cámara de los Comunes y secretariu de l'Ayalga de SM, [[John Wakeham]].<ref name="Guardian">{{Cita web|url=http://www.guardian.co.uk/politics/1984/oct/13/past.davidhearst|fechaacceso=13 de xunu de 2012|títulu=Cabinet survives IRA hotel blast|autor=Brown, Paul; Brown, Colin; Hetherington, Peter; Hearst, David; Parry, Gareth|fecha=13 d'ochobre de 1984|idioma=inglés}}</ref> Thatcher agospiar nel hotel p'allegar a la conferencia del Partíu Conservador, que foi inaugurada como s'entamara a otru día del ataque.<ref name="bbc-bomb"/> Ende pronunció'l so discursu como lu tenía previstu,{{harvnp|Thatcher|1993|pp=379–383|sp=sí}} un actu que foi llargamente sofitáu nel espectru políticu y qu'aumentó la so popularidá ente'l públicu.<ref>{{cita publicación |apellido1=Lanoue |nome1=David J. |apellíos2=Headrick |nome2=Barbara |títulu=Short-Term Political Events and British Government Popularity: Direct and Indirect Effects |publicación=Polity |volume=30 |númberu=3 |fecha= 1998 |páxines=423, 427, 431, 432}}</ref>
 
El 6 de payares de 1981, Thatcher y el [[taoiseach]] irlandés [[Garret FitzGerald]] crearon un foru pa la xunta de los dos gobiernos, el Conseyu Intergubernamental Anglu-Irlandés.<ref name="CAIN-hs">{{Cita web|url=http://cain.ulst.ac.uk/events/hstrike/chronology.htm|títulu=The Hunger Strike of 1981&nbsp;– A Chronology of Main Events|obra=CAIN, University of Ulster|fechaacceso=12 d'abril de 2012|apellíos=Melaugh|nombre=Martin|fecha=2012|idioma=inglés}}</ref> El 15 de payares de 1985, dambos mandatarios roblaron l'[[Alcuerdu Anglu-Irlandés|Alcuerdu Anglu-Irlandés de Hillsborough]], la primer vegada qu'un gobiernu británicu concedió-y a la [[República d'Irlanda]] un papel como conseyeru nel gobiernu d'Irlanda del Norte. En protesta, el movimientu [[Ulster Says Non]] convocó a más de 100&nbsp;000 persones a un alcuentru en [[Belfast]],<ref>{{Cita web|url=http://cain.ulst.ac.uk/events/aia/chron.htm|títulu=Anglu Irish Agreement Chronology|obra=CAIN, University of Ulster|fechaacceso=12 d'abril de 2012|apellíos=Melaugh|nombre=Martin|fecha=2012|idioma=inglés}}</ref> [[Ian Gow]] arrenunció como ministru d'Estáu na [[HM Treasury]] y tolos ministrios unionistes arrenunciaron a los sos asientos nel parllamentu;<ref>{{Cita web|título=15 November 1985: Anglu-Irish agreement signed|url=http://news.bbc.co.uk/onthisday/hi/dates/stories/november/15/newsid_2539000/2539849.stm|fechaacceso=12 d'abril de 2012|obra=On this day 1950–2005|autor=BBC|fecha=15 de payares de 2008|idioma=inglés}}</ref>{{harvnp|Moloney|2002|p=336|sp=sí}}<ref name="Cochrane143"/> namái unu d'ellos nun tornó nes siguientes eleiciones del 23 de xineru de 1986.<ref name="Cochrane143">{{Cita Harvard|Cochrane|2001|p=143|sp=sí}}</ref>
Llinia 351:
* {{cita llibru|títulu=After the Nazi racial state: difference and democracy in Germany and Europe|nome=Rita C-K|apellíos=Chin|añu=2009|idioma=inglés|isbn=978-0-472-11686-7}}
* {{cita llibru|apellíos=Cochrane|nome=Feargal|títulu=Unionist Politics and the Politics of Unionism Since the Anglu-Irish Agreement|añu=2001|editorial=Cork University Press|isbn=1-85918-259-3|idioma=inglés}}
* {{cita llibru|títulu=Armed Struggle: The History of the ROXURAIRA|nome=Richard|apellíos=English|isbn=978-0-19-517753-4|editorial=OUP|añu=2005|idioma=inglés}}
* {{cita llibru|apellíos=Evans|nome=Eric|añu=2004|títulu=Thatcher and Thatcherism (The Making of the Contemporary World)|edición=2|editorial=Routledge|isbn=978-0-415-27013-7|idioma=inglés}}
* {{cita llibru|apellíos=Feigenbaum|nome=Harvey|apellíos2=Henig|nome2=Jeffrey|apellíos3=Hamnett|nome3=Chris|títulu=Shrinking the State: The Political Underpinnings of Privatization|añu=1998|editorial=[[Cambridge University Press]]|isbn=978-0-521-63918-7|idioma=inglés}}
Llinia 389:
* {{cita llibru|apellíos1=Middleton|nome1=Roger|títulu=Government versus the Market|editorial=Y. Elgar|añu=1996|isbn=9781852780319|páxina=630|idioma=inglés}}
* {{cita llibru|apellíos1=Duthel|nome1=Heinz|títulu=Rupert Murdoch: The Politico Media Complex Mogul|editorial=Epubli|añu=2011|isbn=9781467910934|páxina=163|idioma=inglés}}
* {{cita llibru|apellíos=Taylor|nombre=Peter|enlaceautor=Peter Taylor|títulu=Provos The ROXURAIRA & Sinn Féin|editorial=[[Bloomsbury Publishing]]|añu=1997|páxines=251–252|isbn=0-7475-3818-2}}
* {{cita llibru|apellíos=Schaffner|nome=Nicholas|títulu=Saucerful of Secrets|editorial=Sidgwick & Jackson|añu=1991 | edición =1 |isbn=0-283-06127-8}}
</div>